Le marché de femmes au village de Taourirt Mokrane en Kabylie : approche ethnographique.

Loading...
Thumbnail Image

Date

2017

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Université Mouloud Mammeri de Tizi-Ouzou

Abstract

Tazrawt-nneɣ, nuwi-d deg-s awal ɣef yiwen usentel i yesɛan azal deg uḥric n talsasnet timettit d tdelsant : « Ssuq n tlawin deg taddart n Tewrirt Muqqran di tmurt n Leqbayet : Tazrawt tiṭnugrafit..» Asentel-agi, itezzi ɣer wayen akk yesɛan assaɣ d wasaḍen idamsiyen, adgen n ssuq, tisekkirin n temhilin n uzenzi d tmesɣiwt (asenfel, adrim). Itezzi diɣen ɣef wayen yerzan tudert tadelsant n tasaḍin i isedduyen ssuq n taddart deg wayen yerzan idisen-nsent yemxalafen seg yiwet ɣer tayeḍ. Aya almend n usuffeɣ n tigunatin-nsent timadnanin d tiddartiwin. Ssuq-agi n tlawin, yella daxel n umraḥ n taddart, d akal n lmecmel. Ssuffuɣen ɣur-s semmus n yiberdan igejdanen n taddart: win n Ṭṭraḥi, win n tmizar, win n At Aɛqil, win n Burdman d win n Tsegrarabt. Aɛfir-agi, d adeg n tejmaɛit n taddart, d adeg n lbiɛ d ccra, deg-s zzhu d usiweḍ n lexbarat. D adeg n tmeɣriwin n taddart anda i d-smektayent ansayen n lejdud (timecreḍt, lewɛadi, anẓar). Deg-s i dekkirent txuniyin tama n uẓru n Tnnica uɣer i d-teffɣent teslatin tijdidin ass n sebɛeyyam d wass n tesewwiqt… Tazrawt-a, tezzi ɣef tuttriwin-a tigejdanin: 1. Acu-tent twuriwin n leswaq?Deg wacu i temgired Tewrirt Muqqran ɣef d tuddar nniḍen imi tulawin sɛant adagaz-nsent i yiman-nsent, iteddu ɛlaḥsab n lqanun n leǧmeɛ n lxir? 2. Anta-tent tlawin i iɛemren ssuq n Tewrirt Muqqran?Acu-tent tmental d tɣzanin n waya? Amek i tga tuddsa n ssuq n tlawin? Amek i iteddu? Acu-ten lesnaf n wassaɣen d yismeskilen i d-yettilin deg wass n ssuq? I tririt ɣef tuttriwin-a, tasleḍt-nneɣ, tezzi ɣef snat n tmerwin d sdis (26) n tlawin, bḍant ɣef tlata n lesnaf. Nesɛa mraw d ukkuz (14) d tidellalin, mraw (10) d timessaɣin d tmerzafin. Nerra-d diɣen snat n temɣarin. Semmus n yirgazen, gar-asen yella uberrah n taddart, lamin, ṭamen d uselway n tdukkla “de bien faisance”. Nsedda-d diɣen yiwen udiwwenni akked yiwen n umẓabi seg tmurt n tɣerdayt seg tɣiwant n Bni Yezgen. Leqdic n wannar yella-d deg useggas n 2015, yeṭṭef ugar n setta n wayyuren mebla ma nessedda-d tirziwin timezwura d tuɣalin tineggura. Leqdic-agi nesbedd-it ɣef wanayen imeccuren, adiwenni, tiftarin isliqqilen. I tesleḍt n wayen i d-negmer seg wannar nessemres tarrayt n uglam, tarrayt n umezruy d tarrayt taynarrat. Iswiyen n leqdic, d tigzi n tuddsa d twuriwin n leswaq i skerrent tlawin d wakaz n tuget n tmussniwin i d-yettbanen ɣer tlawin AGZUL N TEZRAWT 201 deg wass n ssuq. Rnu ɣer waya, tigzi n yidisen n tlawin tidellalin d tulmisin n wadeg anda yella ssuq d wassaɣen yettilin gar-asent. Leqdic-nneɣ, nebna-t ɣef ṣa n yiɣfawen: Amezwaru, d aḥric n tesnarayt: deg-s nesken-d asentel d ssebbat n ufran-is. Newwi-d deg-s awal ɣef tmukrist d tarrayin n tagmi. Deg yiɣef-a nefka-d ayen akk yesɛan assaɣ d ubrid i d-nuwi armi i d- nessaweḍ ad nessali tazrawt-a. Iɣf wis sin, yella-d d aglam, neɛreḍ ad d-neglem s wudem n tesnaɣreft s deg wayen akk icudden ɣer trakalt, tadamsa, tuddsa timettit, ahric n yidles…. Deg wis tlata, yuwi-d ɣef twuriwin n wagadazen ɣer yimaziɣen n leqbayel, wid imzabiyen d wid icawiyen akken ad negzu azal n ssuq deg yal timetti deg yidisan akk icudden ɣer umdan.Iɣf-agi yella-d s usexdem n yiɣbula yuttwarun ɣef temnaḍin-agi. Iɣf wis ukkuz, d tasleḍt tezzi ɣef usenked n wadeg anda yettili ssuq. Yeṭṭef talemmast n taddart, yesɛa aṭas n twuriwin. Cudden ɣur-s waṭas n yiferdisen i as-ittakken azal meqqren (tannica, lemṣella, tɛessast, leɛyun n waman, imrabḍen n At Lqaḍi). Ssuq n waɛfir yettɛemmir s tlawin kan, yal ass n larebɛa si ssbeḥ alamma d ṭnac n uzal. Iɣf wis semmus yella-d ɣef yimeggan iɛemren ssuq n uɛfir, ama d tidellalin timessaɣin, timerzafin, aberraḥ, d yimezdaɣ uɣur d- nerna yiɛessasen izedɣen deg uɛfir. I yal tawsit neɛreḍ ad d-nalles i tudert n kra seg-sen i waken ad negzu s telqayt sebbat n tissin ɣer ssuq, d anta-tent tlawin yesbeddan tanezzuyt deg taddart n waɛfir. Tugget n tdellalin, ur nxeddem ara, kra zewǧent tiyaḍ ala. Gar-asent llant tuǧal d timnefqin. Iɣf wis sdis nuwi-d deg-s awal ɣef uglam n yiwen seg wussan n ssuq, seg tuffɣa n tlawin seg yixxamen-nsent, alamma d tuɣalin-nsent. Amek i ttawint abrid ɣer ssuq, d’acu idttaɣent d wamek i xeddment d wayen heddrent gar-asent. Nesleḍ diɣen assaɣen yettilin garasent deg wass n ssuq. Ma deg yiɣf aneggaru, nuwi-d awal ɣef tmusniwin i d-yettbanen ɣer tlawin deg wass n ssuq almend n walzazen i znuzent ama deg wayen i icudden ɣer tmussi i cudden ɣer tnezzuyt, wulɣu, tẓuri tinḍi...

Description

267p.:ill;photogr.; bibliogr.;30cm.(+cd)

Keywords

Citation

Civilisation Amazighe