Département de langue et Culture Amazighes

URI permanent de cette collection

Parcourir par

Dépôts récents

Voici les éléments 1 - 20 sur 1042
  • Item
    Tasugent n Tayri deg yeḍrisen n Mhenna Uzayed
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) MERZOUG Cecilia; NEDRI Hassina
    Dans notre recherche demémoire nous avons présenté l’imaginaire dans les textes chanter Mhenna ouzaid c’est l’un des chanteurs dans la société kabyle , il est connue par sa voix et la variété de thèmes qu’il a chanté comme :l’exil, pays, l’amitié, la trahison ,immigrations….. Avant de présenter le premier chapitre, nous avons présenté la méthode quand on a adopté dans notre thème et comment nous avons choisi ce thème de l’imaginaire. Dans le premier chapitre nous avonsprésente la biographie du chanteur Mhenna ouzaid et comment il a vécu sa vie, il a commencé sacarrièrede chants aussi nous avonsdéfini ces caractéristiques et présenter ses Albums depuis son premier en 1981 jusqu’a dernière en 2021. Dans le deuxième chapitre nous avons extrait les différents thèmede ces chansons d’amour , nousles avons analyser, ce thème parle sur ce que l’artiste a vécu dans ca jeunesse avec sa bien aimeé plus précisément dans sa vie amoureuse comme Tafat-iw tɣab, Tawizet , Amzun d azrem i sumteɣ….. La conclusion de notre recherche c’est un résume sur ce que nous avons dit et ce que nous avonstrouvé sur la poésie de Mhenna ouzaid , elle est présentée d’imaginaire , les symboles, est évoqué poétiquement avec des images ce qui est liéà la société kabyle
  • Item
    Etude Morphologique et sémantique des toponymes des deux communes Béjaia et Akbil
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) HADJAM Ikram; HECHICHE Kamilia
    Di tegrayt n unadi-nneɣ di tmurt n Leqbayel, anda i d-nejmeɛ ammud s wazal n 175 n yismawen n yidgan deg tɣiwant n Bgayet akked Uqbil. Leqdic-nneɣ yebḍa ɣef kraḍ n yixfawen, ixef amezwaru n tesnalɣa wis sin n tesnamka. Deg wayen yerzan tasnalɣa tuget n yismawen d uddisen, tawsit-nsen d amalay ma d amḍan-nsen ɣer useget. Amur ameqqran yismawen-agi ussan-d seg tutlayt n tmaziɣt ma d ayen i d-yeqqim ussan-d seg tutlayin tiberaniyin (d imerḍilen). Deg uḥric yerzan tasnamka nwala d akken tuget n yismawen ussan-d seg taɣulin yemgaraden: iḥerqan, tamezduɣt, amdan, iɣbula n waman, isekla …. Deg tezwart-nneɣ tasnalɣit d tesnamkit gar snat temḍanin (Bgayet akked Uqbil) nufa-d yella umɛadal d umgadal. Amɛadal yella-d tesnamka anda ismawen cudden s waṭas ɣer iɣbula.Ma d amgarad yella-d deg tesnalɣa anda taɣiwant n Uqbil ɣur-s deqs n yismawen iḥerfiyen imalayen ɣer wasuf. Di tagarra nessarem ad yili uxeddim-agi nneɣ yerra-d ɣef tmukrisin fi ɣef yebna.Mi nsuli tazrawt-afi talɣawin d tesnamkit akken i d-nena yakan tuget n yiswamen-agi fkan-asen isem n yiɣbula.
  • Item
    Trajectoire de Mezioud Ouldamer un engagement par l’écriture dans la marginalité
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) KADI Tamazight
    Mezyud Uldεmer d amyaru mucaεen s tutlayt tafransist, azar-is d aqbayli ilul ass n 30 yunyu 1951, yemmut ass n 12 yulyu 2017 di Fransa. Temzi-ines yesεeddatt deg tmurt-is. Yefren ad yebεed γef wakal-is anda i d-ilul akken ad yesnirem iglan imaynuten. Anagi-ines γas akken s lebγi-s i-yruh maca taswiεt-is tewεer-as, acku xas akken ibedd i wudem n laṣelis. Yessewres i twennaḍt tamaynut. D-ayen id as-yefkan afud ad yaru tiṣekkiwin tiseklaninines. Deg tira-ines ad-naf d akken yesnarem s telqay isental n tmagit d unadi γef yinumak n tudert n wumdan. Aγanib n tira-ines am tin n tmedyazt ijebbed-d lwelha n umeγri i uxemmem lqayen γef ayen yerzan tudert s umata. S tira-is d wawalen-is yessenfali-d ihulfan icudden γer lγerba d ussirem. D ayagi id-as ifkan afud i tudert d usnulfu-is. Yessaweḍ ad yarr tirmit qerrihen γer uγbalu n tehregt ur nettfakka. Id-yettaken tiṣkkiwin tiseklanin tilqayanin. Idlisen-is smektayen-aγ-d azal tesεa tmusni d unadi deg usnarni-is. Γer tagrayt Mezyud Uldεmer yella d amaru i d-yefkan udem aselkam s lγerba n lebγi-s, d umecwar n tudert-is wehed-s. Amahil yettwattun n Uldεmer d lwağeb fell-aγ ad t-id nebder imi leqdicis yuklal ayagi.
  • Item
    Aserwes n tseftit ger tentala taqbaylit d tentalat tatergit
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) BOUYOUCEF Fatma; MEZIANI Mohammed
  • Item
    Contribution à la constitution d’une base de données toponymique kabyle suivie d’une Analyse morphologique et sémantique (Daïras de Tizi-Ouzou et Draa Ben-Khedda)
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) KETTOU Lynda
    Imaziɣen n zik akken ad idiren ilaq ad ččen si lɣella i d yefka wakal –nsen , ilaq ad swen seg aman n tliwa-nsen , amdan yettnadi ɣef umkan andda ad yeḍmen tudert-is , dina ibennu tanuzduɣt-is , Akken ad yeɛqel yal amdiq yettak-as isem , yal isem s unamek-is . Ɣef aya deg ukatay –neɣ niwwid awal ɣef wayen icudden ɣer yismawen n yidgan n sin n wasunen n Tizi Uzzu d Draɛ Ben Xedda i yeṭṭafaren ɣer ugezdu n Tizi uzzu . Nessaweḍ n gemred 119 n yismawen n yidgan n tuddert n tmurt n leqbayel .Di tazwara nruḥ ɣer uxxam n tɣiwant , fkan-aɣ-d ismawen n tuddar-agi , syen akin nerza ɣer unnar n temnaḍin agi (Tizi Uzzu,Draɛ Ben-Xedda, Tadmait,Tirmitin,Sidi Naɛman ) , nesteqsa dina imezdagh n temnaḍin-nni , ɣef uẓar d unamek n yismawen –nni i d-nejmaɛ,nesleḍ talɣa d unamek-nsen Tamukrist: Di tmukrist –agi ad neɛreḍ ad d-nesken tudrin n leqbayel ɣef tkerḍa tarakalt? Syen akin ad-nzrew ismawen n yidgan n semus (5) n temnaḍ-in aki , d wacu n unamek d wassaɣ sɛan yismawen-agi? Turdiwin: -Ad nefek ismawen n yidgan i yellan deg temenaḍin-agi iwakken ad ttwasnen. - Assaɣen d yinumak n yismawen n tuddar n leqbayel, qqnen ɣer wassaɣ i d asen-d-yezzin am Idurar,Tiliwa,Agama,Iɣersiwen,Ismawen n lejdud,.... Tazwart-neɣ , nebḍatt ɣef ukuz n yixfawen Ixef amenzu : Nsenked azadur n yisefka yerzan ismawen n yidgan n ssin n wasunen n waɣir n Tizi Uzzu : ( Tizi Uzzu , Draa Ben Xedda ).imi i d nufa imsidgen iraklanen n yismawen n tuddar, nga tikerḍiwin i yal taɣiwant s ttawil n useɣzan asenselkam QGIS. Ixef wis sin : Deg ixef-agi , nesleḍ talɣiwin n yismawen n tudrin i d-nejmaɛ des sin n wasunen , nebḍa ismawen-nni ɣef laḥsab n talɣiwin-sen : Llan yiḥerfiyen, nuffad 24 yiḥerfiyen, llan ismawen uddisen nuffad 62 uddisen , llan yissudimen nuffad 24 ismawen ,llan daɣen ireṭṭalen nufad 09 n yismawen .Nsekn-ed taɣessa-nsen d wamek bnan di tewsit (amalay –unti) , deg umḍan ( asuf –asgut) akked waddad (illeli –amaruz) Ixef wis kraḍ: Nesleḍ inumak n yismawen n tudrin n ssin n wasunen , neɛreḍ ad nesbgen inumak i ɣef bnan isemawen-nni n tudrin n tmurt n leqbayel d wamek i asen-ttunefken yismawen-nni nsegzad assaɣ yellan ger isem d wadeg Deg tezrawt-nneɣ umi nefka azwel:Asbadu n uzadur n yisefka yerzan ismawen n yidgan d tesleḍt talɣawayt d tesnamkit n yismawen n tuddar n tmurt n leqbayel , nessawed Nejemɛed 114 n yismawen n tudrin seg ssin n wasunen n ugezdu n Tizi Uzzu Seg Tizi Uzzu d Draɛ Ben Xedda .Tuget n yismawen n tuddar nufa-asent-id imsidgen iraklanen–nsent ma d 36 tuddar , ur asent-id-nufi ara imsidgen irakalanen–nsent ama di google maps ama google earth .Nga 05 n tkerḍiwin ɣef laḥsab n tɣiwanin yettekkin ɣer ssin agi n wasunen . Neɛred nesleḍ talɣiwin d yinumak n yismawen-nni n tuddar
  • Item
    Contribution à l’élaboration d’un Atlas linguistique Kabyle
    (Université Mouloud Mammeri, 2023-06) HAMICI Thinhinane; HAMOUCHE Aldja
  • Item
    Asugen deg umezgun n rradyu n teqbaylit : Bururu yeḥya-d n Said Zanoun
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) MEKKI Nassima; MAMOUNI Saloua
    Amezgun azzayri s umata lad𝛾𝑎 aqbayli ilul-d di lḥars qublent-id waṭas n uguren maca mi id-lulent tdukliwin skecment-id s anar yu𝛾al am tiwsatin tiyeḍ , nufa-d daken amezgun aqbayli yegmad seg tgemmi n tmetti taqbaylit sakin yessemres awalen ijentaḍen n tutlayin niḍen alad𝛾a tefransist d taɛrabt , anecta yukk iwaken ad iban umezgun aqbayli am netta am wiyeḍ Asentel n unadi nneɣ "Asugen deg umezgun n rṛadyu n teqbaylit" anda id nefren tamezgunt n said zanoun “ bururu Yahya-d “ d tsugent i yessmres deg-s Aḥric amezwaru nefren-d ad yili d d aḥric n isallen deg-s id nefka kra n tbadutin ama d amezgun ama d tasugent d wayen icuden 𝛾ur-sent Aḥric wis sin deg-s i nga tasleḍt i tmezgunt , naɛreḍ ad nefk yukk tugniwin anda I yessmres said zanoun tasugent Deg uxeddim agi nneɣ ur ttuqten ara inadiyen ɣef tsugent deg umezgun n rṛadyu, daɣen ur d-nufi ara wid ixeddem ɣef tmezgunt n Saɛid zaɛmum "bururu Yahya-d" ɣef waya nextar tawsit agi d asentel unadi nneɣ iwakken ad yilli d amedya n umezgun n rṛadyu ad nefk tikti i wid i d- yettdun , akken ad yettwasen akter xas uma nemlaled aṭas n uguren ama d lqela n yidlisen d inadiyen ɣef usugen xas ma llan maca s tutlayit tafransist dayen iɣ yejan ad nmager ugur n tsuqilt iɣ-yiwwin aṭas n wakud , dayen iyeğğan aṭas ad baɛden af usentel agi acku twalin-t d asentel iwaɛren alad𝛾a asugen imi ur tafen ara iman- nsen deg -s Nessaweḍ deg ukatay agi ad nefk azal i umezgun Aqbayli aladɣa win n rṛadyu d tsugent i yellan i senf akki n umezgun Anda daɣen id nesbgen acu i d tsugent ,d wamek yezmer ad tili , d tugniwin iyettuqten deg-s Nefhem d aken ma ulac tasugent amdan ur yesawaḍ ara iwaken ad yesefhem iḥulfan-is d tmuɣliwin-ines ɣef usental yemxalafen. Nessaram ad yili ukatay agi d win id i jebden lwelha-nwen d win ad yefken aremsu i waken ad tesawḍen teɣrem n tmezgunt agi wa darnun ɣef wayen id-nefka. dayen ad ibaggnen azal n usental akki deg tmetti aladɣa Taqbaylit.
  • Item
    Etude sociolinguistique des pratiques langagières chez la femme kabyle de Mâatkas
    (Université Mouloud Mammeri, 2023-10) TARMOUL Ouerdia; RAMDANE CHERIF Lynda
    Agzul Di tezrawt-agi nerra lwelha ɣer « Usemres n tutlayt ɣer tlawin tiqbayliyin n temnaḍt n Mɛatqa », neɛreḍ ad d-nbeggen aseqdec n tutlayt sɣur tilawin n temnaḍt-agi di tmeslayin-nsent n yal ass d usnirem n wassaɣ yellan gar tutlayt d tmetti. Tamukrist Yal amdan ɣur-s akaram asnilsan i igebren ddeqs n tarrayin n umeslay, ay-agi sseba n tanḍa tasnilsant ara naf deg unnar n tutlayin tizzayriyin , akken i yella lḥal di temnaḍin-nniḍen n lezzayer, Mɛatqa d taɣiwant i d-yezgan deg tmurt n leqbayel, ɣef waya, wid yettmeslayen, ladɣa tilawin, zgan zemren ad xtiren tutlayt i deg ttafen iman-nsen akken ad d-senfalin ayen bɣan ad t-id-inin. S tezrawt-agi , nebɣa ad neg tasleḍ i tisemras n tutlayin n tlawin tiqbayliyin n tamazzant n Mɛatqa, d uskyed n tiddiwin-nsent almend n usqdec n tutlayin , ɣef way-agi nessaweḍ ad d-nessufeɣ tamukrist i usentel n tezrawt-nneɣ s tarrayt-agi : - D acu-tent tutlayin i ssexdament tlawin n tama-a deg tegnatin yemgaraden n tudert n yal ass ? - D acu-tent tulmisin n useqdec n tutlayt ɣer tlawin deg Mɛatqa ? Turdiwin Akken ad nessalqey tigzi-nneɣ yerna ad neg tilist i usentel n unadi-nneɣ, ad neɛreḍ ad d-nefk turda i izemren ad d-tawi tiririyin timezwura ɣef yisteqsiyen n tazwara : - Tutlayin yettwaseqdacen deg taggayt terza tezrawt, d taqbaylit, taɛrabt, tafṛansist , akked kra n teglizit . - War ma nebder-d tulmisin n tutlayt n tmeṭṭut Taqbaylit, maca nezmer ad d-nini belli ttemgaradent almend n leɛmeṛ, aswir n tɣuri, akked tuqna ɣer tmagit. Yal tazrawt tanmettit tettak-d tanḍa tasnilsant, d tamsalt n tmuɣli d unadi deg tsemras tisnilsanin n wid yettmeslayen deg kra n wadeg , deg yidiwenniyen-nsen n yal ass s useqdec n wassaɣen d-yettlalen s umlili d umxaleḍ gar tutlayin .
  • Item
    Contribution à l’atlas linguistique du kabyle (cas des parlers Ait Selggem et Taourga)
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) FITAS Malha; FETTIS Malha
    Tutlayt tamaziγt d yiwet gar tutlayin yernan γer tewacult n chamio-sémitique, tesεa amkan d ameqqran deg trakalt n tefriqt n ugafa, xas yiwet n tutlayt maca tefraq tisamiyin tantaliyin. Nettaf-d amgarad deg ususru tikal deg awal kamel xas akken aẓar d yiwen.Anadi–agi ytteki γer tarakalt tutlayant iswi–ines γef tansukt n ucali deg ugeni: timesislit, tasenγa, amawal, tasenamka n usiwel taqbaylit. Ayen yeεnan tarakalt n unadi yettbekin-d γef umegarad i dyettilin deg usiwel γer wayen i d newwi seg usagem. Renu γer aya gar wid inudan neγ wid ixedmen γef usentel-agi ad d-naf Basset 1929, Lafkaoui 2007.....Swaya nexdem ṭam n yemyagen , ṭam n yismawen akk ṭam yerbiben di leεarec n Taourga akk leεarec n At slegguem. Imi nezra d akken acali yesεa azal d ameqqran di yal anagraw ultayan, nemzar ad d naf kra yemgaraden macca amegarad agi yesεa atas n teγawsiwin i ticerken, d netta i tijemεen isawalen di yal tantala taqbaylit. Aγawsan n unadi-agi n teskanay-d amawal akken acal ad yewsiε, renu γer waya nezar amegared n tmasukt ultayan, akk uglam n ucal yellan di teqbaylit, dacu yeεnan isawalen. Γer taggara, ilaq ad neḥadar γef tutlayt si yal tutlayt niḍen. Deg yixef amezwaru, n segza-d amek i nexdem anadi deg unnar γef sin leεruc anida nesqsa azal n sin ar kraḍ n imsulγa ihedren taqbaylit di taddart yettekin ar leεarc uγur nessaweḍ s unadi, renu neglmed akk tuddar yellan yal taddart s wacu i tettwasen. Ma d ayen yeεnan takerḍit nesxedem ttawil n (QIGS) akken ad d nesfhem akken iwata imgaraden yellan. Deg yixef wis sin, yettmeslay-d γef tamsukt ultayan anida, i nekkes imegaraden yellan ama deg ayen yeεnan tamesislit, tasenlγa amawal akk tasnamkt. Deg yismawen ayen yeεnan tamesislit nufa-d: Tuceḍa n tergalt (a): abeẓiẓ beẓiẓ Ma deg ayen yeεnan imyagen nesmres imeyagen yettkin γer tagetnamka, nufa-d akken di tmenaḍin mazal semrasen tagtenamka medya: Bru i temeṭṭut, bru i wawal.............gher taggara, nufa-d d akken leεruc-agi mazal iten hedren taqbaylit xas akken llan kra n yimukan anida sexlaḍen taεrabt di tmeslayt-nsen
  • Item
    Aserwes gar sin n yivrisen Tasuret n “Sidna Yusef” d usefru-ines si tama n udiwenni.
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) SI DJILLALI Naziha; SMAIL Nadia
    Tasekla taqbaylit d tasekla id-yekkren ɣef timawit, tuget n yeḍrisen ɛeddan-d seg tsuta ɣer tayeḍ, s taɣect seg yimi ɣer tmezzuɣt, acku agdud amaziɣ weqbel anekcum arumi ur yettaru ara ayen id-yeqqar, tasekla-a tedda-d d aceḥal n leqrun s timawit rnu tɛedda-d seg tallit anida yettwaḥrem ɣef yemyura ad arun s tutlayt n tmaziɣt, ala kan s tutlayt n tefransist. Asmi ituɣal ɣer tira tekkes tugdi yuɣal yeldi ubrid, s wayen xedmen yemseskilen ifransisen (ama d imḍebbren irumyen ama d iɛsekriyen) imi d Fransa i yellin iɣerbazen deg tmurt. Deg yixef amezwaru n leqdic-nneɣ, ad d-naf tibadutin n snat n tewsatin n tsekla tamedyazt i yeṭtfen aḥric ameqqran deg tmeti taqbaylit, acku ttawin-tt-id yemdanen deg tudert-nsen n yal ass akked tsiwelt i yellan d lsas n wullis d nettat id-taɣect-nni id-yessawalen ineḍruyen n teḥkayt d kra n yiferdisen-nsent. Deg yixef wis sin newwi-d deg-s awal ɣef snat n tmiḍranin tigejdanin n usnulfu “Taḍersit” d “talsira” s tbuda i as-nefkan yemnuda d lesnaf-nsent, acku mi id-tuɣal tsekla taqbaylit ɣer tira yebda-d usnulfu imi cfawat ad neqqsent ad neqqsent, maca assaɣ yella tikti d yiwet; lqaleb d yiwen ɣer wayen yellan d aqbur. Deg yixef wis kraḍ nwala-d akenni gar yeḍrisen, akenni-a yella-d si tama n udiweni imi nufa-d aṭas i yellan d timerna deg usefru ulac-it deg tsuret, d waṭas n udiweni deg tsuret ulac-it deg usefru yettwakkes i meṛṛa, rnu ɣers cwiṭ maḍi n tikta i yemṣaban way gar-asen. Daɣen newwi-d awal ɣef ukenni s umata gar sin yeḍrisen nufa-d yemgarad amek yebda umedyaz tazwert-is d wamek id-t-nezzel d tasuret ur ɛdilen ara.
  • Item
    Tasleḍt n umyag deg wammud n tmucuha « Tislit n unẓar » n Kamal Buɛmara
    (Université Mouloud Mammeri, 2023-10) BOUCHEMA Zahia; HACHEROUF Malha Melissa
  • Item
    Essai de traduction de l’ouvrage de Mouloud Feraoun du français vers le Berbere, extrait de « l’anniversaire » « Lettre à Albert Camus »
    (Université Mouloud Mammeri, 2023-10) HASSANI Siham; HAMI Laeticia
    Tasuqilt d yiwet n tussna yis nezmer ad ner aḍris si tutlayt ɣer tayeḍ, tesɛa assaɣen yeqqnen ɣer tussniwin nniḍen, ladɣa tussna n tesnilest. Ma nuɣal-d ad nawi awl ɣef tussna-agi n tsuqilt, d yiwet n tussna tamaynut id yarnan ɣer tussniwin I yesɛan assaɣ srid d ttutlayin yemmxallafen. Yal amusnaw amek I yesbaddu tamiḍrant n tsuqqilt, ur tesɛi ara yiwet n tbaddut, ma nebder-d akka kera n yimusnawen muccaɛen deg uḥric-agi ad naf imusnawen n tmurt n Lkanadan amedya Viny d Darbalnet ixedmen lsas amezwaru I d-yesbeggnen amek ara ad ner aḍris si tutlayt ɣer tayeḍ. Ma nebder-d amusnaw nniḍen i yefkan azal i weḥric-agi n tsuqilt, mass G.Monin I d- yessufɣen adlis degs yewwi-d awalɣef wuguren yemxalafen n tsuqilt u daɣen yefka-d tamuɣli-ines yenna-d belli di tsuqilt ilaq ad neǧǧ tiktiwin akken llant deg uḍris aɣbalu, Yenna-d daɣen balli tasuqilt d timlilit I d-yettilin ger tutlayin. Ma nuɣal-d ɣer umawal Larousse “tasuqilt d tigawt n uṭerǧem seg tutlayt ɣer tayeḍ, d aḍris, d inaw, d asnimek, d asenfali…” Ma nezzi-d ɣer leqdic agi nneɣ yellen sedaw usentel « essai de traduction du français vers tamazight l’extrait de l’anniversaire l’ouvrage de Mouloud Feraoun « Lettre à Albert Camus », « aneɛrud n tsuqilt seg tefransist ɣer temaziɣt n yewen uḥric seg leqdic n Mouloud feraoun L’anniversaire». Ma nemmaslayed sumata ɣef wamek I yedda leqdic-nneɣ, ad d-naf di tazwara, tazwart tamatut, anda I d-nefka kera n tbadutin ɣef tsuqilt syin nuɣal-d nefkad tamukrist d turdiwin iɣiɛawnen akken ad yeddu uxeddim nneɣ akken iwata,akken daɣen nuder-d sebbat I aɣ-yeǧǧan ad nexdem leqdic-agi. Aktay neɣ nebḍa-t ɣef sin yixfawen, deg yixef amenzu nefka-d tabadut I kera n wawalen icudden ɣer usentel agi nneɣ. Deg ixef wiss ssin nemslayed ɣef Mouloud Feraoun d tudert-is aked leqdicat-is, iwakken nezzi ɣer tsuqilt n yeḥricen. Deg tsuqilt agi inexddem nufa-d aṭas n wuguren amedya: lebni n tafyir ayen yerzan tasseddast akked tjerrumt imi mexallafen seg tutlayt ɣer tayeḍ. Nufa-d kera n wawalen deg tutlayt tafransist ur sɛin ara igdazalen-nsen di tutlayt tamaziɣt. ɣer tagara n umahil-agi nneɣ nesaweḍ ad nini balli tasuqilt d allal I yesagzayen tutlayt nniḍen , d allal I yesagzayen tutlayt s tutlayt nniḍen, d ttusna I yettwalin ɣer yiḍrisen yettwarun . aktay nneɣ yella-d ɣef usuqel si tefransist ɣer tmaziɣt , imi aṭas n laxsas I yellan di aɣult n tsuqilt , iwakken ad yaweḍ umsuqel ɣer tsuqilt igerzen ilaq ad yissin akken ilaq tutlayin nni i snat tin n waḍris aɣalu akked d tutlayt s wacu ara yesuqel, ilaq ad yissin daɣen idlesi yettamgaraden seg tmetti ɣer tayeḍ.
  • Item
    Analyse des erreurs d’orthographe les plus récurrentes dans les productions écrites en tamazight chez les apprenants de la quatrième année moyenne
    (Université Mouloud Mammeri, 2021) BOUCHIA Sonia; BRAHIMI Amal
    Aselmed s yisenfaren d tarayt yi-s anelmad s timad-is ara yesnerni timusniwin-ines , s iwellihen n uslmad d usekfel n wayen yelmed yakan . Igulen I d-yettuɣalen s umata deg tira n yinelmaden ccudden ɣer tezdit , imi inelmaden ur ssinen ara ad bḍun iferdisen ilmend n talɣa d unamek , ur ẓrin ara tawuri n wawal di tefyirt Asexleḍ gar teɣra ila asaɣ srid ɣer temsislit d tesniselt , d yigulen n temsertit mi ara nԑeddi seg ususru ɣer tira. Aktay-nneɣ yebḍa ɣef sin n yixfawen Ixef amenzu Ixef wis sin d tasleḍt n yigulan n yinelmaden n uswir wis ukuẓ n uɣerbaz alemmas, nexdem tazrawt di tesniselt nekkes-d igulen I icudden ɣer uḥric-agi amedya uguren n temsertit , tussda , d usexleḍ gar tiɣra , tazrawt tis snat di tesnalɣa d tseddast deg-s nufa-d aṭas n yigulen ismersen yinelmaden amedya n tezdit , d usemgired gar yiferdisen n wawal , ugur n umatar udmawen , addad n yisem. Deg unadi nneɣ nufa-d d akken aselmed n tutlayt tamaziɣt s tarrayt n yisenfaren ,drus n wakud I as-fkan , llan kra n ttawilat d acukan yella waṭṭas n wayen ixuṣṣen , ugur ameqqran d asexdem n tarayt-agi war aheggi n yiselmaden aya yeğğa inelmaden ad xeddemen aṭas n wugulen d wid I d-yettuɣalen s umata di tira-nsen ɣar taggara , ad nger tamawt ,yuwi-d ad yili usileɣ n yiselmaden akken aselmed s tzemmar ad yefti ad d-yawi s yiri Nessaram aktay-agi-nneɣ ad yili d amedya akken inelmaden ad ḍefren almad n tira .Imi aṭas n temsal ur nfri ara ilaq wid teԑna temsalt ad xedmen ad snernin tutlayt akken ad neqsen wuguren d yigulen , d akken nessaram iselmaden ad lḥun deg yiwen n ubrid ara yesddukklen tiktiwin-nsen
  • Item
    Analyse sociolinguistique des discours des kabylophones sur internet de quelques vidéos diffusés sur YouTube
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) SEGHIR Manel
    Yall tazrawt tanmettit n tutlayt tettawi-d tanḍa tasnilsant, anda ara neg tasleḍt i yinzan neɣ tutlayt i sseqdacen yimdanen n kra n temnaḍt deg tudert nsen n yall ass, War ma nettu assaɣen d-yettilin gar tutlayin yemgeraden n yimezdaɣ-nni Ass n wass-a, iseqdacen n internet zemren ad nermsen yall yiwen deg umaḍal , mačči kan s tmazzant n email maca s taywalt tusridt, anefli meqqren n tetiknulujit d taywalt, yeslal-d aṭas n tɣessiwin n taywalt d yiẓeḍwan imettiyen seg-sen (Facebook…) neɣ taɣamsa tamettant am daily motion d Youtube. Am yimezdaɣ n umaḍal sumata, wid yettutlayen s teqbaylit s timad-nsen daɣen seqdacen aṭas youtube, imi ad naf tuget n yimseqdacen yettutlayen s teqbqylit sexdamen tutlayt-nsen n tyemat deg umkan n Taɛṛabt d tefransist i ttwalin d tutlayt tabaṛṛanit, akken ad rren i usuter n umezdaɣ azzayri sumata d uqbayli ɣef ddema. Agetutlay-agi igellu_d s waṭas n tumanin i tenmettanin deg tmeslayt n yiqbayliyin ama deg twacult , deg uxeddim neɣ deg yiẓeḍwa n tmetti, amqarab d umyekcem n tutlayt d yidles igellu-d s useqdec n wawalen iṛeṭṭalen… I wakken ad negzu akken ilaq tumanin-agi, nefren ad neg tazrawt tanmettant i umahil nneɣ asentel-ines « tasleḍt tanmettant n yinawen iqbayliyen deg internet : amedya : Azeṭṭa n tmetti y… » Di tezrawt-agi ad neg tasleḍt tanmettant i yiwinawen n yeqbayliyen yesseqdacen internet, anda nefren youtube gar mennawet n tɣessiwin n taywalt imi d allal i seqdacen aṭas medden. Deg umahil nneɣ, nerza sannar i wakken ad neɛṛeḍ ad neg tasleḍt i yinawen zzuzuren yimseqdacenn internet deg uẓeṭṭa n Youtube. Diɣ ad neɛṛeḍ ad neg tasleḍt i useqdec n tutlayin deg temnaḍt n leqbayel ad d-nesbadu tamyigawt gar yinan, d wassaɣen yellan gar-asen s yiwet n tarrayt tanmettant, d ayen ara aɣ-dyesbgnen tumanin yemgaraden d-yettekken seg s uxeleḍ gar tutlayin, akken diɣen ar dnbeggen acḥal imseqdec aqbayli awal i yesexdam tiknikin-agi deg yinaw ines deg uẓeṭṭa n Youtube.
  • Item
    Asenfali amesɣanib (expression stylistique) deg tezlatin n tayri n Crif Ḥamani
    (Université Mouloud Mammeri, 2023-10) HAMADOU Melissa; IDIR Rezika
  • Item
    Tasleḍt n wammud n tmecṭuṭah gar timawit tamsarit d timawit tatiknulujit
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) SOUAMNI Dihia; TACINE Fairouz
  • Item
    Akenni gar usfru « Lmursel » id igmmer Mouloud Mammeri d usefru « Aṭṭir » i yeccna « Matoub Lounes »
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) ZAOUD Fatima; ZIANE Lila
    Deg tazwara n tezrawt-aleqdic-nteɣ yettwabna ɣef yiwen n usteqsi agejdan , Deg-s nebɣa ad nẓer amgired yellan deg usefru id yegmer MAMMERI Mouloud , “Lmursel ”, d asefru yecna,MATOUB Lounes , “ A ṭṭir ”amgired yellan gar isefra agi yella-n ama seg tama n talɣa ama seg tama n unamek , imi seg tama tamezwarut d asefru aqbur ( lmursel ) ma yela d wis sin d asefru atrar (A ṭṭir ) . Deg uḥric amezwaru, nmeslay-d deg-s ɣef tsekla taqbaylit s umata , nfern-d tawsit seg tewsatin-is d tamedyazt anda id nehder fell-as stelqayt ama seg tama n tmedyazt timawit d tmedyazt tatrart d tulmisin-nsen-t. Ma yella d aḥric wis sin yella-dusenked d umedyaz Lounes Matoub.Deg uḥric-agi id nufa tiririt ɣef usteqsi-nneɣ , imi nexdem tasleḍṭ i sin yisefra nufa-d d akken tadyant tecrek ɣas akken mgaraden deg lweqt imi yal asefru d acu n tedyant id t-id-yesneṭqen , daɣen nufa-d amgired ula deg talɣa imi asefru “Lmursel”, d asefru ɣezzifen yesɛa sin n lemdiḥ yiwen, mi iruḥ “Ḥmed” ɣer lḥiǧ , s ɣur-s yedda di zehwa n lɛesker n Ṭurk , lemdiḥ wis sin, mi yemmut “Ḥmed” , ma yella d asefru “A ṭṭir” d asefru wezzilen , anda Matoub.L yerra sin lemdiḥ-agi d yiwen n usefru . Ma yella d aḥric wis krad , d aḥric n “uɣanib” anda id newwi awal ɣef talɣa (Tameɣrut, Akat , Takanit , d userwes ...atg) anda id newwi imedyaten seg sin isefra “ Lmursel ” , d ,“A ṭṭir” , nerna-d akat n sin isefra Ɣer taggara, ayen akk id nebder seg uḥric amezwaru alama d aḥric wis krad ad naf dakken tasekla taqbaylit d tasekla tamerkantit
  • Item
    Etude toponymique de deux localités de kabylie : Boumahni (Draa el mizan) et El-krar(Azeffoun), analyse morphologique et sémantique
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) RENNOU Nadia; SAAL Tassadit
    Seg timmawit 𝛾er tira . abrid id-nḡer tmazi𝛾t zik ur telli ara di tira maca tewwi-d abrid da𝛾ezfan seg tallit 𝛾er tayeḍ, akken ar ad d-tawed 𝛾er tizi n wass-a Imi timmawit ur teḥriz ara ayen yarzen amawal n tutlayet n tmazi𝛾it, ihi 𝛾ef waya neεreḍ deg umaḥil nne𝛾 ad d-neskfel ismawen n yal ta𝛾awasa n yal adeg, akken ad d-nsiweḍ ar lmaεna aḥeqqani n yismawen-agi d wayen id-ten-icudden artemtti taqbylit sumata. Asentel- nneɣ yettmeslay - d ɣef ismawen n imukan d wansi id –kkan n temnaṭ n leqrar d bumahni ¸nejmeɛ-d azal n 138 n ismawen n imukan llan seg-sen wid iсudden ɣer tliwa ¸ iɣezran ¸d yismawen iḥarfiyen anda ulaс aman am ismawen- agi ⁚ ‹ Buriс¸Bubdir ¸Buḥuqal ¸Tiza…..›. Aḥriс amenzu nmeslay-d ɣef talɣa n yisem n umkan ¸syin akin n suffeɣ-d azar n yal isem anda i d -nufa azaren yebnan ɣef snat n tergalin akkud win yebnan ɣef krad n tergalin akkud ukuz n tergalin ¸ ma d wid id- yugran s yiwet n tergalt . Aken daɣen llan yismawen iyumi nхdem asalaɣ. Deg uḥriс –agi nbedred yal isem d amalay neɣ d unti ¸d asuf neɣ d asget . nbedred daɣen isem ma yella d isem id yekan si taɛrabt ¸ neɣ di isem s tṛumit ¸neɣ isem n Tbiṛbiṛt. Deg uḥriс wis sin iсud ¸ɣer tasnamka deg-s yal isem n umkan n- suffeɣ-d assaɣ-is asnamkan d umkan uɣur yeqqen¸ n-sefhmed deg uḥriс –agi ismawen akk I d -nejmaɛ deg leqdiс -nneɣ nufa-d ddeqs n yismawen tusemman ¸ɣef yismawen n yimdanen ¸d tliwa. Ɣer taggara n wahil-agi ad-nini nessaram ad yili nefka-d tiririt iwatan ɣef isteqsiyen id -nefka di tazwara, am wakken daɣen neṣṣaweḍ ad naf ismawen -agi sɛan assaɣ ɣer yilel lejdud imezwura izedɣen di tuddar -agi leqbayel. Daɣen yal yiwen yelha ad yissin imukan ijdiden si temnaḍt ɣer tayeḍ.