ESSAI SUR LA TERMINOLOGIE ADMINISTRATIVE EN TAMAZIGHT : LES DOCUMENTS OFFICIELS

Loading...
Thumbnail Image

Date

2015

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Abstract

Tutlayt s umata d allal n teywalt, tawuri-s tagejdant ad teǧǧ amdan ad yessenfali, ad yehder deg tmetti ideg yettidir. Ɣef waya ilaq fell-as ad d-yesnulfu awalen yeḥwaǧ i wakken ad tt-yessemres. Deg wayen yeɛnan tamaziɣt yesɛan asebdad n tutlayt taɣelnawt maca mačči d tunṣibt, neḥwaǧ aṭas n yimeslayen aladɣa deg wayen yeɛnan taɣulin timuzzigin. Tasniremt deg tmaziɣt tesɛa aṭas n wuguren d lexṣas, aladɣa deg wayen yeɛnan taɣult tadeblit. Tasniremt tadeblant d tazrawt n yirman yesɛan assaɣ akked taɣult n tedbelt. Maca, imi tazrawt nteɣ ad tili anagar ɣef wamud i d- negrew i yeɛnan arraten unṣiben isi nteddes titgarin tideblanin neɣ isi d-nessebgan tamagit, nessewzel tabadut n tesniremt tadeblant anagar ɣer tezrawt n yirman i yesɛan assaɣ akked warraten-agi isi yebna wamud-nteɣ mebla ma yeɛna-d akk ayen icudden ɣer tezrawt. Afran n usentel Nefren asentel-agi acku nwala belli ur uggten ara inadiyen d tezrawin yettwaxedmen ɣef tesniremt tadeblit taɣerfant s tmaziɣt, akken nebɣa daɣen ad nɣum lexṣas, ad nesseɣti tucḍiwin yellan deg-s. Nessaram aṭas ad nessumer neɣ ad d-nefk tasniremt s tmaziɣt i warraten d tetgarin tidebliyini ssemrasen yimdanen deg tudert-nsen. S tezrawt-agi nebɣa ad d-nejmeɛ tameslayt n tmaziɣt ad d-neg amud i yirman idebliyen i tesɛa, rnu ɣer waya nessaram ad nheggi annar i tutlayt-agi ma yella tuɣal sya ɣer sdat d tunṣibt. Iswi-nneɣ yissikid ɣer tririt ɣef yisteqsiyen d lebɣi n wugdud amaziɣ, imi ay-agi ad iḥaz awalen unṣiben yettwasmersen deg tetgarin tunṣibin n Tegduda Tazzayrit Tamgdayt Taɣerfant. Tamukrist: Tamukrist-nneɣ tettezzi ɣef yisteqsiyen-agi:  Ma yella tella tesniremt tamaziɣt yettwaxedmen ɣef tetgarin d warraten ideblanen?  D acu-ten wallalen n usileɣ deg taɣult-agi?  Ma yella nezmer ad nesbuɣer umuɣen-agi s waẓaren yellan deg wadkud d uzgerkud? Turdiwin:  Seg-mi nessaked aṭas n yimawalen n tmaziɣt nwala belli ulac tasniremt tadeblit, ma tella ur tuggit ara. Ɣef way-agi nufa-d aṭas n wuguren deg unadi-agi nneɣ aladɣa deg tsuqilt n tetgarin tideblanin i nesɛa deg wamud-nneɣ.  Allal n usileɣ yuggten deg taɣult-agi d “asuddem” aladɣa isuddimen i d-yekkan seg umyag, d yisuddimen inismawen i d-yekkan seg yisem.  Nezmer ad nesbuɣer umuɣ n tesniremt tadeblant s usuddem d usuddes n wawalen i d yekkan seg uẓar yellan yakkan deg tmaziɣt. Asenked n wamud: Seg-mi i d-negrew amud ideg tella tegrumma n tetgarin tideblanin tiɣerfanin, nebda tasuɣilt n kra n tetgarin, tid yesɛan azal meqqren deg tmetti yerna ssexdamen-tent yimdanen aṭas: * Arra n tlalit. * Arra n tissulya. * Arra n tmettant. * Tifert tanemdant. * Tifert talmessawt. * Aselkin n tnezduɣt. * Aselkin n umahil. * Aselkin n tujjya. * Takerḍa n tmekarḍit. * Takerḍa n Timant taɣelnawt. * Takerḍa n unelmad. * Takerḍa n udɣar. Takerḍa taserdasit taɣelnawt. * Agardas (tanaga n leɛḍil n urbaḥ). * Allun aɣedman. * Tanaga n ultaɣ. * Tanaga n war-altaɣ. * Tesriḥ n tenhert. *Tesriḥ n yinig. * Imsebgen n uɣrud * Tazmamt n twacult Nessudes amud-nneɣ almend n tarrayt-agi: Neddem-d tatgart yuran ama s taɛrabt neɣ s tefransist nebda tasuɣilt n yal yiwet weḥd-s, deg tsuɣilt yella wanda yal aferdis nnuda-as-d anamek-is, akken daɣen yella wanda i nefka azal i unamek n tefyirt, yerna netbeɛ talɣa n tetgarin. Deg taggara n tsuqilt nessaweḍ nessuffeɣ-d snat n telsaruyin tamezwarut d tin yuran s tefransist neɣ s teɛrabt tis snat d tin i d-nessuɣel ɣer tmaziɣt. Iswi n useddes n wammud-agi s tarrayt-agi d asishel n tɣuri n tetgarin-agi, rnu ɣer waya win ara ad ten-yeɣren ad yizmir ad d-yessufeɣ igdawalen ger tutlayt taɣbalut (tafṛansist- taɛrabt) d tutlayt tasuɣlant (tamaziɣt). Tiɣbula n wamud. I wakken ad nessiweḍ ad d-nexdem anadi-agi nneɣ, ad d-negg tazrawt i tesniremt i nessemres deg wamud, nessexdem aṭas n yimawalen n tmaziɣt d tefṛansist, nesɛa: - Amawal n Idres Abdelḥafid d Madi Rabeḥ (Dictionnaire universel bilingue), id yeffɣen deg useggas n 2003. Yesɛa agmuḍ n 70% imi aḥric meqqren deg tesniremt n wamud nufa-tt deg-s. - Amawal n tmaziɣt tatrart n Mulud Mɛemri, i d tessufeɣ tdukkla tadelsant n Bgayet deg 1990, d win yexdem Ḥabib Llah Mansuri deg 2004...............

Description

176p.;30cm.(+cd)

Keywords

Citation

NEOLOGIE ET TERMINOLOGIE AMAZIGHES