Analyse comparative du champ lexical de la flore entre quelques régions de la Kabylie : communes de la wilaya de Tizi-Ouzou et de Boumerdès (sur les plans phonétique et lexicale).

Loading...
Thumbnail Image

Date

2016

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

UNIVERSITE MOULOUD MAMMERI DE TIZI-OUZOU

Abstract

Tazwart Taqbaylit am tantaliwin n tmaziɣt (neɣ n ddunit meṛṛa), ur teslik ara i temsalt n temḍawit tutlayant.Tamḍawit tutlayant tettban-d deg trakalt, imi seg temnaḍt ɣer tayeḍ, si taddart ɣer tayeḍ yettili wayen yettbedillen neɣ ayen yettemgaraden. Tamukrist Amek id-tettban temḍawit tamsislant, tamawalant gar tmeslayin inefren ? Anwa aswir deg wayed i tella temḍawit s waṭas? Turdiwin  Xas tella temḍawit gar temnaḍin yembaɛaden maca yezmer ad tili ula gar tid yemqaraben.  Yal mi ara mbaɛadent temnaḍin yettnarni usmeskel, ladɣa deg uswir n temsislit. Asentel n tezrawt Anadi-nneɣ yewwi-d ɣef temḍawit n umawal n yismawen n yimaɣan deg kra n temnaḍin n leqbayel( Iṣennajen, Wujimeɛ, Tariḥant, Lazib uḥeddad, Bni Ɛisi, Suq Letnin, Mḥagga, At Aziz) n lwilaya n Tizi-Wezzu (Caɛbet Lɛamer) n lwilaya n Bumardas, s wakka tazrawt-nneɣ tekcem deg taɣult n trakalt tutlayant.D tusna yettnadin deg temḍawit tutlayant seg tama n trakalt, imi tettnadi deg yembeddalen id-yettilin deg tutlayt seg temnaḍt ɣer tayeḍ.Deg-s ad neɛreḍ ad neẓẓer s wudem amatu amek id-tettban temḍawit n umawal inefren ɣef trakalt, meḥsub ad nerr tamḍawit-a ɣef tkarḍiwin tirakalin akken ad yishil gezzu-ines, s wannect-a ad neẓẓer amgired yellan gar tmeslayin n teqbaylit. Afran n usentel Nefren asentel-agi, imi nefka azal I tantala taqbaylit d usnerni-ines s tezrawin n temḍawit akken ad nesban amgired yellan gar tmeslayin imi yal tamnaḍt s tmeslayt-is. Iswi n tezrawt D asegzi n temsalt-a n temḍawit (tamsislant, tamawalant), iwakken ad nekkes ayen yettemcabin d wayen yemgaraden gar tmeslayin I ɣef nexdem tazrawt. Igemmad uɣur nessaweḍ ad ten-id-nesban deg tkarḍiwin. Ma negza tamḍawit tutlayant yellan deg trakalt ad nissin tilawt-is, ma negza tilawt-is ad nizmir ad nenǧer abrid I usnerni-ines. Idgan n tsastant Nexdem tazrawt-nneɣ di ṭam (08) n tɣiwanin id yezgan di lwilaya n Tizi-Wezzu, akked yiwwet n tɣiwant n lwilaya n Bumardas.Yal taɣiwant neddem deg-s yiwwet ar snat n temnaḍin (neɣ tuddar) : Taɣiwant n Makuda: Wujimeɛ, Tariḥant. Taɣiwant n Wagennun: Lazib Uḥeddad. Taɣiwant n Yiflisen: Isennajen. Taɣiwant n Bni Ɛissi: Bni Ɛissi. Taɣiwant n Seq Letnin: Suq Letnin. Taɣiwant n Iǧer: Mḥagga. Taɣiwant n Ilula Umalu: At Aɛziz. Taɣiwant n Tizi Ɣnif: Tizi Ɣnif. Taɣiwant n Caɛbet El Ɛamur: Caɛbet El Ɛamur. Tarrayt n ugmar Tazrawt-nneɣ tella-d s tsastant deg unnar.Neffeɣ s annar nexdem-d ikalasen s timawit, ikalasen-a nḥawec-iten-id s ttawil n umaklas, nessemres asestan arusrid deg-s nesuter I yimsulɣa aɣ id-hedren ɣef tfellaḥt s umata. Iwakken ad nesmed asestan arusrid s ways nebda anadi-nneɣ nessemres asestan usrid, deg-s nessewjed-d 152 n yismawen n yimaɣan d tugniwin-nsen.Isteqsiyen nefkaten nekkni s timmad-nneɣ I yimsulɣa, tiririt tella-d srid ɣef wayen i nettnadi. Imsulɣa Nesteqsa imsulɣa yesɛan ugar n 45 n yiseggasen (gar 45 ar 75 n yiseggasen), gar-asen llan yifellaḥen, tifellaḥin, tilawin n wexxam. Imsulɣa-agi d inaṣliyen n temnaḍin inefren,din id lulen din id kkren. Tikarḍiwin Ayen yerzan tikarḍiwin nessuleɣ-itent-id s ttawil n useɣzan QJS (systeme d’information géographique), d google Maps.Nwennet fell-asent, nessegza-d tamḍawit yellan deg-sent. Tagrayt: Deg unadi i nexdem ɣef temḍawit tamawalant deg teqbaylit, neɛreḍ nessegza-d tamsalt-a ilmend n wamek i d-tettban deg trakalt, ɣer taggara nessaweḍ ɣer yigemmaḍ yellan d tiririyin i yesteqsiyen i d-nefka di tazwara. Nufa-d tamsalt n temḍawit tutlayant dayen yugten s waṭas deg teqbaylit, ama d tamḍawit tamawalant neɣ tamsislant. Tamḍawit-a, deg tuget tettnal aswir amawalan d umsislan ɣef tikkelt. Xas akken tamḍawit ur terkid ara deg trakalt, maca llant tkerḍiwin deg wayed i dttuɣalent kra n temnaḍin:  Tamnaḍt n usamar n Tizi-wezzu (Meḥaga, Ayt Ɛziz).  Tamnaḍt n umalu (neɣ n unẓul amalu) (Tizi Ɣnif).  Tamnaḍt n ugafa (Isennajen, Bujimaɛ, Tariḥant, Laɛzib Uḥeddad).  Tamnaḍt n ugafa d tin n tlemmast (Issenajen, Bujimaɛ, Tariḥant, Laɛzib Uḥeddad, Bni Ɛisi, Suq Letnin).

Description

130p.;ill.+(CD)

Keywords

Citation

DIALECTOLOGIE